Tjock kontra tunn sittdyna till kontorsstol

När du lägger till en sittdyna höjs din sitthöjd, vilket ändrar förhållandet mellan kroppen och alla andra delar av arbetsplatsen. En tjock dyna (8–10 cm) kan höja dig så mycket att armbågarna pekar nedåt mot tangentbordet och fötterna inte längre vilar plant mot golvet.

En tunn dyna (3–5 cm) ger en mindre förskjutning som de flesta justerbara stolar klarar att kompensera genom att helt enkelt sänka sitthöjden. Det gör tunna dynor mer förlåtande vid arbetsplatser med fast skrivbordshöjd.

Tjockare dynor ger mer material mellan dina sittben och stolens yta, vilket i regel innebär bättre tryckfördelning. Du som upplever domningar eller smärta i svanskotan efter två till tre timmar märker ofta en förbättring med en tjockare profil.

Tunna dynor ger en märkbar komfortförbättring jämfört med en bar stol, men de kan inte lösa djupare tryckproblem för tyngre personer eller den som sitter på riktigt hårda sitsar. De fungerar bäst som en komfortuppgradering, inte som en medicinsk tryckavlastningslösning.

Tunt vinner när stolen redan har tillräcklig stoppning och du vill ha mer komfort utan att rubba inställningarna. Det vinner också i delade arbetsmiljöer där det är opraktiskt att ständigt justera höjden mellan olika personer.

Tjockt vinner när tryckavlastning är huvudmålet och arbetsplatsen är fullt justerbar. Det är också det bättre valet för stolar med minimal stoppning, som sitsar av trä eller plast.

Mät avståndet mellan din nuvarande sitthöjd och skrivbordsskivan innan du köper. Om avståndet redan är litet (under 2 cm) trycker en tjock dyna upp armbågarna över skrivbordshöjden och skapar spänningar i axlarna.

Mät även höjden från stolssitsen till golvet med stolen i sitt lägsta läge. Om stolen inte går att sänka lika mycket som dynans höjd väljer du det tunnare alternativet, så att du håller dig inom ditt justeringsutrymme.